Resan mellan Nanning och Guangzhou blev riktigt trevlig. Det var knokfullt i vanthallen nar vi skulle ivag och sa fort “check-in” oppnade sa fullkommligen sprang alla genom check-in och ut pa perrongen. Senare forstod vi att de som bara har sittplats antagligen aker onumrerat och en 12-timmars-resas bekvamlighet beror ganska mkt pa vilken plats man far.
Vi hade fatt tag pa ligg-biljetter, sangarna ar i tre vaningar och de som anses de samsta ar de langst upp och det var dessa som var kvar att kopa nar vi kopte biljetter. Men de var riktigt bra. Det fanns sma sittplatser som vi tog nar vi klev pa och sa fort det fullsatta taget startade var det en kinesisk kille som borjade prata med oss. Vi pratade nog oavbrutet i tva timmar. Han var larare och tyckte det var valdigt kul att fa prata engelska och prata med tva vasterlanningar. Vi visade vykort fran Sverige och de studerade han med omsorg. Hans engelska var ganska begransad och var kinesiska obefintlig men med mycket tid och hans dictionary i mobiltelefonen gick det riktigt bra. Vi var de enda vasterlanningarna pa hela taget tror vi och det var jattekul att fa prata med lite locals. I Vietnam stod det “foreigner” pa biljetten, man betalade mer an vietnameserna och blev ihoptussade i samma vagnar. Det har iofs sina fordelar oxa.
Val i Guangzhou har vi besokt Qingping-marknaden dar det saldes torkade ormar, torkade grodor, torkade skalbaggar och sedan massor av lite mer normala matvaror. Vi har besokt Chan Clan Ancesters Hall med antika kinesiska hus. Sedn har vi aven sett ett tempel och en pagoda. Ni kan se pa bilderna hur det sag ut. En stor skrattande Buddha var templets kannetecken.
Guangzhou verkar vara en ganska valmande stad. Den inaktuella invanarsiffran vi har ar 3,5 miljoner invanare och det ar valdigt modernt. Tunnelbanan ar enkel och shoppingstraken ar manga. McDonalds och Pizza Hut ar valrepresenterade, men vi skulle saklart aldrig fa for oss att ata dar 🙂 I parkerna aker folk inlines med sina sma barn. Det ar inte sa valdigt manga turister och darfor ar heller inte kommersen kring turistmalen sa stor. En del tiggare finns det, men inte fler an vi sett pa andra hall.
Det enda riktigt storande momentet ar alla snubbar (och de ar massor!) som vill salja fejkade Rolexklockor. “Watchi watchi, cheap cheap, pay, pay!”. Jag tror att de tror att pay betyder buy. De accepterar inte pa nat satt ett nej och foljer med en en lang bit. Otroligt irriterande.
En rolig sak ar att i trafikkorsningarna star det trafikpoliser i rusningstid. De ar alla utrustade med en visselpipa. Igar var det en trafikpolis som tog sin uppgift pa stort allvar. Han visslade argt at alla som forsokte smita over fastan det var rott. Till oss log han och sa “very many people”. Nar det antligen var gront och dax att ga over sa drog han i med en ordentlig signal som lat lite som slutsignalen i en fotbollsmatch, och sen pekade han med bada handerna i ga-riktningen. Sana dar skulle de behova i kaoset i Vietnam…
Manniskor har verkar otroligt hjalpsamma aven om de pratar begransat med engelska. En av inlineskillarna akte med oss en lang bit for att visa det narmsta internetcafeet och en kille utanfor tunnelbanan tog sig mycket tid for att hjalpa oss. Det dar vi hort om att kineser bara viftar at nat hall nar man fragar om vagen ifall de inte vet (for att man hellre svarar fel an sager att man inte vet) har vi annu inte markt nagot av men det kommer val 🙂
Jag akte pa en riktig omgang med min mage. Ca 72 timmar akte den berg-och-dal-bana innan jag fick nog och vi uppsokte lakare har i Guangzhou. Vi gick till en avdelning pa sjukhuset som var speciellt for foreigners och vi fick otroligt bra hjalp. For 230 kronor fick jag traffa doktor, lamna blodprov och undersoktes samt fick fyra olika sorters medicin. Lakaren hittade en bakterie och jag ar nastan saker pa att en av de fyra forpackningarna med kinesiska tecken innehaller antibiotika 🙂
Jag kanner mig iaf som en riktig backpacker som klarat tva 12-timmars-tagresor med kass mage!
Att internetta ar hur billigt som helst. Vi betalar 10 kronor for bada tva och vi har hittills aldrig orkar surfa upp den tid vi far, hur mkt vi an anstranger oss. Sa det ar riktigt billigt. Men lite censur har de. Wikipedia far man inte anvanda sig av till exempel.
Imorrn sticker vi vidare till Tokyo!
