Vi har kopt railpass som tillater oss att resa sa mkt som vi vill under en hel vecka i Japan. Vi reser med Shinkansen och det ar helt fantastiskt vad snabbt det gar. Taget ar stort och benutrymmet ar en drom for varje RyanAir-resenar.
Eftersom resandet inte kostar nagot lade vi in ett stopp i Nagoya. Jag ville traffa min kompis Miwa som jag lart kanna i Muenster for fem ar sedan. Nagoya var regnigt och inte sa mycket for oss att se, hojdpunkten var val ett svard (en av Japans tre regaler/nationalskatter) inne i ett shrine som man inte far se (?).
Miwa tog oss till en restaurang dar vi at Unagi, al. Det ar en specialitet i Nagoya och var valdigt gott. Man at i tre vandor, forsta gangen al och ris, andra gangen tillsammans med lok och sista gangen med lok och the som man hallde over maten. Mycket gott och roligt att uppleva!
Det var fantastiskt roligt for mig att traffa Miwa igen som var en av mina basta vanner i Muenster. Hon jobbar nu sedan tre ar pa flygplatsen i Nagoya. Men hor och hapna: hon har ingen semester alls!!! Det du pappa… Hon jobbar fem dar i veckan och har aldrig semester. Det later helt bisarrt. Hon onskade sig ett jobb dar hon alltid var ledig pa helgerna och dar hon iaf hade ett par veckors semster per ar. Da borjar man forsta vilka arbetsvillkor de har har och hur forspannt man har det i Sverige trots allt.
Imorse tog vi Shinkansen vidare till Hiroshima. Freddie var makta imponerad over att man kunde snurra alla satena 180 grader pa en rad for att man skulle fa sitta mot varandra. Shinkansen avgar alltid exakt pa tidtabell och det ar offantligt bra skyltat nar man ska stiga pa. Ovanfor varje vagn finns en digital skylt med tagnummer, vagnsnummer osv.
Val i Hiroshima foljde vi Asas rad att ta oss ut till on Miyajima. Det var stralande vader och on ar valdigt pittoresk och det finns en hel del tempel att kolla in. Det finns massor av radjur pa on som ar nast intill tama som ar vana att bli klappade och spatserar runt inne i stan. I ett obevakat ogonblick snodde en av dem var nastan urdruckna forpackning med apelsinjuice!
Massor av skolklasser var pa on och flera flickgang stannade och sa “hello” och vinkade. Nagra av dem ville ta bilder pa oss for vi var sa “beautiful” tyckte de. Ett gang pa sju tjejer stannade oss och alla sju skulle ha varsin bild pa oss. De var intresserade av var vi kom ifran och nar vi svarade Sverige mottes svaret av glada tjut och applader. De fragade mig om Freddie var min pojkvan och ett jakande svar ledde till mer glada tjut och applader.
Senaste dagarnas bilder.
